Foto: Patrik Höglund/Sjöhistoriska museet

riksäpplet

Året 1676 var fyllt av motgångar för den svenska kungens flotta. I sjöstrider mot den danska flottan utanför Öland förlorade Sverige regalskeppet Kronan. Under samma sjöslag miste man också viceamiralskeppet Svärdet som sprängdes av fienden. Efter striderna utanför Öland drog sig delar av flottan tillbaka till Dalarö. Ett av de större fartygen var Riksäpplet som lades för ankar. Efter ett par dagar fick man höra att den danska flottan var på väg mot Dalarö. Då flyttade man Riksäpplet och ankrade nära klipporna vid Dalarö skans, en försvarsfästning på en ö utanför Dalarö. Kanonerna på skansen skulle skydda "Äpplet" om fienden kom.

En natt blåste det upp till storm. Ombord blev man oroliga för att fartyget skulle gå emot klippan och man bestämde att lätta på ankaret. Men allt gick fel, och det stora, tunga fartyget drev mot en liten kobbe, fick slagsida (började luta) och det började genast läcka in vatten. Besättningen försökte hålla vattnet borta med pumpar, men förgäves. Riksäpplet sjönk.

Gröne jägaren

Ett par månader efter att Riksäpplet sjönk, låg ett annat av flottans skepp - brännaren Gröne Jägaren - för ankar utanför Dalarö. En brännare hade en speciell uppgift i sjöstrid. Man skulle segla nära fienden. Ombord fanns ett krutförråd och när man var i rätt läge skulle brännaren tändas på och besättningen överge fartyget. Sedan skulle det driva mot fiendens skepp för att explodera.

En kväll lagade besättningen mat ombord på Gröne Jägaren. Då tändes eld i spisen. På något sätt slarvade man med elden som spred sig till Gröne Jägarens krutdurk. Hela skeppet sprängdes och de 18 man som var ombord omkom. Vissa delar av Gröne Jägaren har bärgats och på Sjöhistoriska museet kan man se fartygets stora bråspel, som användes för att ta upp ankaret.